Människans inre styrka och förmåga att bemöta världen och dess krav
Jag beundrar människans styrka att många gånger härda ut.. rida ut stormen.. ta sig tillbaka efter världens grymheten.. Människans förmåga att ta sig upp när man nått botten.. Att återigen bli hel efter att smulats i småbitar.. Livet är en gåva vi ska vårda och vara rädda om.. En gåva vi ska vara lyckliga över.. Men med lyckan kommer sorg.. Bitterhet.. Förtvivlan och Frustration.. Vi möter grymheter som vi alla tacklar på våra egna unika sätt.. Vi möter förödelse, förstörelse.. Vi fruktar ibland för våra liv.. Osäkerheten kryper in under skinnet.. Men vi har en unik förmåga att ta oss tillbaka igen.. Simma upp till ytan.. Vi står ut med alla dessa grymheter vi kan råka ut för.. Med eller utan stöd från omvärlden..
Människan kan vara underbar, helt fantiskt och otroligt bra! Men vi kan oxå vara fruktansvärt repektlösa, grymma, hänsynslösa och maktlystna! Vi skadar varandra.. Omedvetet och många gånger medvetet.. Vi gömmer oss när det okända dyker upp.. Vi hör.. Vi ser men agerar vi?! När det handlar om våra nära och kära då finns vi där oftast för varandra.. Men när det kommer till främlingar.. Grannar.. Kompisars kompisar.. Vad gör vi då? Gömmer vi oss trots att vi hör och ser att något inte står rätt till? Väljer vi att blunda eller ingripa? Många gånger gör vi nog tyvärr det senare.. Vi väljer att stänga av.. Vi inbillar oss att vi varken ser eller hör vad som sker bakom grannens dörr.. Vad som händer utanför på gatan.. Köpcentreet.. I parken.. Vi skyddar oss själva.. Är det människans instinkt? Jag tror det.. Vi är "flockdjur" och står upp för varandra ibland men vi är också ensamvargar.. Vi månar om oss själva och skyddar vårt eget även om det är på andras bekostnad..
She walks to school with the lunch she packed
Nobody knows what she's holdin' back
Wearin' the same dress she wore yesterday
She hides the bruises with linen and lace
The teacher wonders but she doesn't ask
It's hard to see the pain behind the mask
Bearing the burden of a secret storm
Sometimes she wishes she was never born
Through the wind and the rain
She stands hard as a stone
In a world that she can't rise above
But her dreams give her wings
And she flies to a place where she's loved
Concrete angel
Somebody cries in the middle of the night
The neighbors hear, but they turn out the lights
A fragile soul caught in the hands of fate
When morning comes it'll be too late
A statue stands in a shaded place
An angel girl with an upturned face
A name is written on a polished rock
A broken heart that the world forgot
Nobody knows what she's holdin' back
Wearin' the same dress she wore yesterday
She hides the bruises with linen and lace
The teacher wonders but she doesn't ask
It's hard to see the pain behind the mask
Bearing the burden of a secret storm
Sometimes she wishes she was never born
Through the wind and the rain
She stands hard as a stone
In a world that she can't rise above
But her dreams give her wings
And she flies to a place where she's loved
Concrete angel
Somebody cries in the middle of the night
The neighbors hear, but they turn out the lights
A fragile soul caught in the hands of fate
When morning comes it'll be too late
A statue stands in a shaded place
An angel girl with an upturned face
A name is written on a polished rock
A broken heart that the world forgot
Världen är full av orättvisor.. Full av saker vi inte kommer ifrån.. Men en del saker vi kanske kan styra? Vad ligger egentligen i människans natur och vad kan vi själva välja att påverka och göra någonting åt? Frågor som varje individ behöver ställa till sig själv.. Och kanske till människorna i dess närhet.. Till dem som sticker huvudet i sanden av rädsla istället för att våga möta det okända.. Vad är vi så rädda för många gånger? Varför vågar vi inte utforska? Varför blir människan så grym när det kommer till rädsla.. Rädslan för något nytt? Vi behöver våga spänna våra vingar.. Räta på ryggen och flyga ut mot det okända! Ut över havet och möta världen med öppna ögon.. Öppna armar som omfamnar det världen har att bjuda på.. Tro på att det okända faktiskt kan föra med sig något gott.. Det behöver inte vara farligt..
Kommentarer
Trackback
