Ja lite glest med inlägg har det varit på min sida den sista tiden.. Har haft lite skrivkramp men nu känns det som att den börjar släppa igen.. Ett par inlägg på en och samma dag idag.. Oj oj det känns bra det här.. Börjar komma tillbaka igen på alla sätt.. Mycket mer kraft och ork.. Lusten att göra saker har hittat tillbaka till mig.. Känner mig stark och står upp på mina egna ben igen.. Mycket tankar och känslor har det varit för min del.. Många saker som kommit upp till ytan som jag har börjat jobba med.. Kanske är det nyckeln till att man mår bättre.. Vad det än är så känns det väldigt skönt att vara på banan igen.. Samma gamla jag men en aning starkare och en smula visare utav allting.. Nu börjar vi om igen och tar tag i livet.. Dags att börja leva ordentligt och ta vara på all tid man får.. Varken jag eller någon annan vet när lågan en dag slocknar.. 

Jag känner mig stark idag! Att sömnen kan göra så mycket.. En god natts sömn ett par nätter och man är en annan människa.. Har inte insett hur mycket min sömnbrist har påverkat mig egentligen förren jag nu har börjat sova bättre och känner skillnaden.. Man lever ett helt annat liv.. Nu är det mest huvudvärken som retar mig.. Borde få tid till nästa röntgenundersökning och tid till läkaren snart igen.. Dimper nog ner med posten vilken dag som helst skulle jag tro.. Oron finns ju fortfarande.. Vet inte mycket mer än vad jag gjorde för ett par månader sen.. Känner mig dock inte lika orolig som när första svaret kom men visst tankarna snurrar där omkring ibland.. Vad är det för förändring egentligen? Är den verkligen ofarlig? Men sen o andra sidan så släpper jag det lika fort igen.. Mycket beror nog på stressen egentligen.. Huvudvärken och alla andra symptom.. Jag väntar snällt på nästa undersökning och tänker inte så mycket mer innan dess.. Den visar vad den visar och vi tar det därefter.. Huvudvärken är lindrigare till och från sen man började sova ordentligt och det är ju självklart.. Det blir en ond cirkel.. Det är ju ett av dem vanligaste symptomen för sömnbrist..

Kroppen och själen har börjat återhämta sig.. Börjat "jobba" tillsammans igen. En känsla som inte går att beskriva.. Men det är positivt.. Nu börjar vi om på nytt igen och ser framåt.. En väldigt god vän till mig skrev för någon dag sen : "Om man tittar i backspegeln hela tiden kommer man förr eller senare att köra av vägen" Han har så rätt.. Jag kunde inte sagt det bättre själv.. Att titta tillbaka ibland är bra.. Vi behöver minnas.. Våga känna efter.. Tömma våra bagage som jag skrev om häromdagen.. Men där tar det slut.. Till största delen är det viktigast att hålla blicken på "vägen" Blicka framåt.. Våga tro på att framtiden har något bra som väntar.. Runt hörnet väntar något spännande.. Vi måste vara nyfikna på världen... Våga utforska det som komma skall istället för att hänga upp oss på det som redan varit.. Med lite rädsla och stort mod måste vi våga möta världens alla hörn.. För vem vet vad som väntar där bakom..