Känns lite tomt här hemma ikväll... Men samtidigt ligger det ett lugn över lägenheten.. Ljusen fladdrar i mörket och ger en skön värme här inne.. Jag blir lugnare i själen av doften, värmen och det dova ljuset.. Mitt sätt att varva ner.. Försöka varva ner iallafall.. Att stressa av och tänka på mig själv är inte min bästa egenskap.. Där har jag mycket att lära.. Lära mig släppa kontrollen utanför mina väggar.. Lära mig själv att jag och min kropp ibland oxå måste få komma i första hand.. Jag är otroligt bra på att ta hand dom andra får jag ofta höra.. Ja det är jag kanske?.. Men att ta hand om mig själv kan jag inte som jag borde göra.. Ofta prioriterar jag ner mig själv för att hinna med och orka med att ta hand om människorna i min närhet.. Min familj och mina vänner behöver mig.. Mina patienter och arbetskamrater behöver mig... Jag vill så gärna så mycket.. Först och främst vill jag att mina nära och kära har det bra.. Att dem är friska och mår bra... Behöver dem en axel att luta sig mot så finns jag där.. Behöver dem någon som lyssnar ställer jag upp.. Behöver dem goda råd gör jag vad jag kan.. Det är min första prioritet...


Har suttit och pratat i telefon en bra stund med en väldigt god vän.. Diskutionerna handlade mycket om livet och ödet.. Livets väg.. Är livet förutbestämt eller väljer vi helt och hållet våra egna vägar.. Hur är det egentligen? Finns det en mening med allt? Ja det gör det nog.. Vissa stunder har man bara väldigt svårt att hitta den där meningen.. Man vill ha så många svar men får inte ett enda.. Man kan inte förstå varför livet tar den väg som det gör ibland.. Vad är meningen med all orättvisa till exempel? Men ödet, det tror jag helhjärtat på.. Vissa saker händer om det är meningen att det ska ske annars väljer livet ut en annan väg.. Vi möter människor i livet som ibland fångar oss direkt.. Människor som ser rakt igenom oss.. Vi möter människor som vi förälskar oss i.. Människor vi hittar en tillit till... Vi finner någon som vi vill dela våra liv med.. Men ibland gör vi det helt enkelt vid fel tidpunkt.. Fel tidpunkt för mig eller för dig... Men där tar jag till min tro till ödet.. Är det meningen så händer det.. Är det meningen att det ska bli som hjärtat vill så sker det en dag.. Men ibland behöver vi helt enkelt lite tålamod.. Väntan är jobbig men det kan vara värt att vänta på.. Ödets väg kan vi inte ändra på.. Men vi kan göra våra val sen tar livet oss dit det är meningen.. Vi lär oss under livets gång att följa våra hjärtan.. Men förståndet får vi inte heller glömma.. Ibland måste vi lära oss att tänka först och handla sen.. Lära oss att respektera att andra kanske behöver tid.. Kanske blir sårade om vi inte tänker efter.. Som bäst är livet och relationer när hjärtat och förståndet är i harmoni.. Först då tror jag att vi finner den äkta lyckan.. När alla murar har rivits ner.. När tillit finns.. När hjärtat och förståndet jobbar tillsammans...