Är en lycklig tjej för tillfället.. Trött men lycklig.. Fundersam men glad.. Tankspridd men trygg.. Känner att jag hittat hem... Jag har hittat tron på mig själv.. Kärleken till mig själv.. Hoppet om framtiden.. Jag funderar mycket om livets alla gåtor.. Vissa finner jag svar på andra förblir utan svar.. Jag har alltid varit och kommer alltid att vara en människa med mycket tankar och funderingar..

Redan som 23 år gammal har man varit med om en hel del.. Alldeles för mycket kanske egentligen.. Men om man kan säga så vet jag inte.. För utav alla dessa händelser.. Alla livets prövningar så har jag blivit den människan jag är idag.. En tjej med skinn på näsan som klarar ta vara på sig själv.. Någon man inte stampar på ostraffat.. En tjej med många livserfarenheter att dela med mig av till vänner och familj.. Arbetskamrater.. Bekanta och obekanta.. Vad jag har varit med om kan hjälpa någon annan.. Precis som någon annan kan hjälpa mig genom att dela med sig av sina livserfarenheter och upptäckter..

Jag har ett bagage som jag länge burit på av rädslan att ta tag i det.. Rädslan för känslor som dyker upp när man börjar bearbeta och rota runt i något man länge lagt på hyllan.. Men efter en kraftansträngning som heter duga och en vilja av stål har jag börjat arbeta mig genom ett bagage som nu är några kilo lättare.. Jag avslutade ett tungt år med att lätta på ryggsäcken för att kunna starta ett nytt år och ett nytt decenium med en välmående själ.. Det krävdes att jag körde kroppen i botten och en sjukskrivning för att jag skulle förstå hur mycket jag egentligen behövde ta tag i.. Jag borde lyssnat på kroppens varningssignaler för längesedan men det är lättare att blunda.. Det positiva är att jag nått botten för att bara kunna klättra uppåt igen med en styrka starkare än någonsin.. Jag kan med min erfarenhet förhoppningsvis hjälpa andra att lära känna sig själva och ta tag i saker och ting innan dem hamnar där jag gjorde.. Man kan alltid se något positivt ur det negativa som händer... Man lär så länge man lever.. Vilket jag hoppas man gör länge till.. Man fick sig en ordentlig tankeställare när man körde av vägen.. Och när man dessutom 2 dagar senare är på en ung tjejs begravning där livet slocknade alldeles för fort.. Vi vet aldrig när det händer.. Vi vet bara att alla ska någon gång gå samma öde till mötes.. Att grubbla.. tänka..filosofera ska vi självklart göra.. Livet har många svåra beslut och vägar som kräver eftertanke innan vi gör vårt val.. Men vi måste oxå hitta balansen för att inte fastna i vårt tänkande.. Våga ta chanser i livet... Vända om helt och ta nya vägar ibland.. Våga lita på magkänslan som säger att det här kan bli toppen.. Vi behöver vara spontana och impulsiva ibland.. Få leva ut våra drömmar och fantasier.. Vi människor fastnar lätt i invanda mönster och tankebanor... Vi behöver bryta dem ibland...

Jag vågar chansa denna gången... Jag känner mig trygg i mitt beslut.. Det här kan bli något storslaget! Tar det i en takt som känns behaglig.. Låter dagarna bli som dem blir.. Jag har förhoppningar men inga förväntningar.. Detta kan bli bra.. Otroligt bra! Jag väljer en väg full av kärlek och energi.. En väg med lyckan som slut förhoppningsvis..

Saknar och Längtar..
Ler och Funderar..